Klassteori, del I: Bourgeoisie och proletariat hemma och i västerled

Posted: January 11, 2011 in Samhällsteori

Jag tror att det var Slavoj Žižek som skrev att dagens klasskonflikt handlar inte om konflikten mellan proletariat och bourgeoisie, utan om huruvida klass skapar förutsättningar för individen i dagens samhälle. Min ståndpunkt i frågan är att klass är betydelsefullt i dagens samhälle, både på ett nationellt och ett internationellt plan. Att ha kvar en förenklad Marxistisk bild av klass är dock inte den mest relevanta tolkningen idag.

Det samhälle vi lever i övergår mer och mer i ett transnationellt nätverk, vilket baseras på identiteter som upplevs självvalda snarare än fixa roller i en tydlig samhällsstruktur. I detta nätverk omförhandlas hela tiden positioner ang. vem som är den mest framgångsrika etc. baserat på kapital.

Kapital i det här sammanhanget bör inte förstås som enbart reda pengar, utan snarare tillgångar som innehas på individnivå och som kan användas för att förflytta sig inom nätverket. Likaså kan kapital lätt omsättas för att tillförskansa sig mer kapital. Exempel på kapital är givetvis ekonomiskt, men även socialt kapital (t.ex. kontakter eller retorik), kulturellt kapital (t.ex. kunskap om hur “man” för sig i de finare salongerna eller i att skriva och tala ett akademiskt språk) eller intellektuellt kapital (t.ex. utbildning). Listan på mer och mer fragmenterade kapitalformer kan göras lång.

Ett exempel på hur kapital skapar framgång är det faktum att personer som kommer från en akademisk bakgrund (dvs. har minst en förälder som har en akademisk utbildning) har mycket högre sannolikhet att ta del av och lyckas i akademien. I takt med att universitetet har breddats i sin rekrytering har sannolikhetsdifferansen minskat, även om den fortfarande kvarstår. För er som är mer sociologiskt bevandrade har det säkert redan framgått att det är Pierre Bourdieus kapitalbegrepp som jag använder.

Något som blivit högst mossigt i det samtida samhället är dualistiska tolkningar av stratifierade fenomen, t.ex. kön (transgenderism, transvestism etc.), etnicitet (det mångkulturella samhället) och sexualitet (bisexualitet, polyamorösitet, relationsanarkism etc.). Detta synsätt bör rimligen även appliceras på klass.

På många sätt finns det stora skillnader mellan klass och etnicitet i hur de struktureras i samhället, det är en intressant diskussion men något som inte kommer här och nu. Jag kommer trots det jämföra klass med etnicitet, primärt för att skönja ett mer samtida synsätt på klass.

Integrationen mellan olika grupperingar i samhället har ökat när under de senaste 30-40 åren. Fler grupper har börjat läsa på universitet och etniciteter blandas i större utsträckning i samhället. Har detta tagit bort vikten av att förstå etnicitet som stratifierande?

Sannolikt inte, en persons egenskaper tolkas fortfarande implicit utifrån dess utseende, manér etc. Det är en ständig debatt om hur vi ska ta hänsyn till alla olika kulturer så att ingen diskrimineras, vilket verkar vettigt för mig. Det heter inte att vi alla nu har blivit etnicitetslösa genom att det skett någon form av möte på halva vägen. Vissa anser att vissa kulturer har för stor dominans, och ofta kan dessa åsikter härledas till nostalgiska uppfattningar av svunna tider eller demoniserad uppfattningar om andra kulturers natur. Dessa uppfattningar anses också ofta bygga på en bild som byggts upp av media, snarare än personliga erfarenheter eller oberoende forskning.

Fallet klass är annorlunda. Många har hävdat att vi inte längre har klasser som strukturerar samhället. Från mitt perspektiv är det lika rimligt som att etniciteter inte strukturerar samhället. Klasser har blivit mer fragmenterade, precis som det är klumpigt, missvisande och ofta kränkande att reducera etnicitet till bofasta och immigranter (t.ex. svenskar och invandrare) som statiska, oproblematiska kategorier, blir det lika opraktiskt att enbart betrakta klass som över- och arbetarklass idag, framför allt i ett nationellt perspektiv.

Klass bör snarare betraktas som en mängd kapital, vilka förvaltas och omsätts i form av en identitet. När utbytena mellan olika grupper i samhället ökar i en flytande struktur ökar också mängden möjliga identiteter. Det kan vi tacka företeelser som offentliga skolor, integrerade skolklasser, kollektivtrafik och sociala mötesplatser på internet för. Att vissa identiteter är vanligare i vissa socioekonomiska grupperingar torde dock vara ganska så självklart för många. Det finns instegsriter, t.ex. konsumtion av vissa varor eller visa typer av manér som kostar pengar eller som förmedlas i miljöer där mycket pengar florerar. När sociala beteenden och möjligheter konstitueras av kapital, då finns en klass-situation. Den är mycket mer varierad än under 1800-talets industrialism. Samhället är inte klasslöst – det är snarare fyllt av fler klasser än någon gång tidigare.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s