Bildningstraditionen starkare än traditionella sociala strukturer?

Posted: March 16, 2011 in Dagens samhälle, Kultursociologi, Samhällsteori

I dagens Sydsvenska dagbladen kan rubriken “Yrkesprogrammen rasar i popularitet” läsas. Kortfattat behandlar den hur yrkesinriktade gymnasieprogram förlorar i popularitet (i Malmö från 47% till 34%) och den bakomliggande faktorn tros vara att yrkesprogrammen inte längre “automatiskt” leder till högskolebehörighet.

Det som syns här är ett resultat av mångårig socialdemokratisk politik  – att försöka skapa social rättvisa. Jag vill inte på något sätt hävda att den politik som förts inte förtjänar sin kritik – inte minst kan fördelningen av studieplatser mellan olika utbildningar kritiseras. Med det tyder på något – en förändring i klassmönster.

Den teori som verkat rådande bland många olika politiker på både höger och vänsterflanken har varit att de som läser yrkesinriktade gymnasieprogram framför allt är intresserade av att gå direkt ut i arbetslivet och inte att gå vidare till högre utbildningsformer. Från högern har ofta ett klass- och etnicitetsförakt, illa dolt som någon sorts curlingföräldersk ambition, tagit form i en analys som förstår yrkeseleverna som “ointresserade” eller “innehavare av andra kompetenser” vilket gör teoretiska kurser som historia eller matematik “opassande” för dem. Från vänstern har just ambitionen att få yrkeseleverna intresserade av teoretiska ämnen och ett fokus på att bildning är centralt för en välfungerande demokrati varit centralt, och att med Björklunds reform så skulle en större spricka mellan teoretisk- och yrkesutbildning få en konsekvens att yrkesutbildade skulle bli sämre på att ta till vara på sina demokratiska rättigheter (vilket iof. är en helt riktig analys i sig – den saknade dock viss information).

Den vision som förekommer i vänsterns analys är iof. framtiden med den rådande politiken – men det antagande som båda sidor argumenterade utifrån var att gruppen teoretiker och “praktiker” skulle vara statiska. 10% av förstaårsgymnasieeleverna har i Malmö valt att bryta med det. Det visar på att det bildningsideal som årtionden av socialdemokratisk politik har inneburit har satt ett spår – att när man väl måste välja, så är möjligheten till en högre utbildning viktigare än att gå direkt ut i arbetslivet för c:a 25% av de grupper som tidigare valde yrkesutbildningar.

Det visar att människor kan förändras, givet rätt förutsättningar. Och den reform som det här grundar sig i är inte grunden för sådana förutsättningar. Att bryta gränsen mellan arbetare och akademiker har gett frukt – i en tid där unga människor tvingats till val mellan dessa grupper. Det finns mycket kvar att utforska i den här frågan, men den socialdemokratiska bildningstraditionen har lyckats få en inverkan på månghundraåriga klass-strukturer. Om det påvisar en sak så är det att en annan värld är möjlig. Alliansens politik är dock inte en väg dit.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s